Nu är våren här…
Det är så skönt när solen skiner och det töar, höra vattnet porla nerför backarna och känna en försmak av sommaren.
Eivor och jag har vart riktigt duktiga, sen i början på januari så har vi kämpat oss runt mest varje morgon på vår 5 kilometersslinga innan vi begett oss på något av jobben.
Vi har upptäckt det fantastiska med att promenera och lyssna på en bra ljudbok under tiden Så vi håller på att plöja igenom svenska deckarelitens samlade verk för närvarande.
Men trots detta så finns kontakten kvar med omvärlden och idag noterade jag att hundbajset har hittat fram i snösmältningen
Hundbajs har ju alltid funnits och gudarna ska veta att jag inte vart den som plockat upp efter hunden. Jag tycker det är äckligt så när kravet började komma så var jag ju tvungen att välja. I och med det så upphörde mitt liv som hundägare helt enkelt. Jaja -jag är kräsmagad jag vet.
Men jag förstår vitsen med det hela, ingen, hundägare eller ej, tycker om att trampa i hundskit och ingen fastighetsägare tycker om besök av skor med hundskit under. Så tanken med att bajset ska avlägsnas från allmän plats och placeras i därför avsedd plats, är genial.
Men inte funkar det. I varje fall inte i parken i Sollefteå. Där finns numera 2 sorters hundskit. Vanlig hundskit som med tiden bryts ner och blandas med jorden, även om det tar tid.
Sedan finns den förpackade skiten som ligger utslängd i små svarta påsar med en liten knut på. Troligen för att bevaras åt eftervärlden eller för att trassla in sig i något gräsklipparaggregat.
Min fråga är – varför bry sej om att förpacka skiten om man ändå tänker låta den ligga kvar i naturen?
Är det någon som har ett vettigt svar på det? Jag hittar ingen lösning!
Nu ska jag återgå till mina mord få se om jag kan lösa dem före författaren.
C/ U Åke
lördag 5 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar